Sätta tankarna på pränt

Jag letar efter alla braiga texter jag skrivit. Nu, på grans, i nian... men ingenstans är dom! Jag letar i bloggen om de är där men långsamt börjar jag inse att de endast finns i mitt huvud. Jag har bara tänkt alla dessa bra texter. Och jag som skrev igår att jag jämnt har penna med mig. Besvikelse, verkligen.

Jag känner ofta att jag vill skriva. jag vill verkligen skriva ner något som betyder något för mig. Kanske för dig och resten av världen också. Men mest för mig. Och det har jag ju gjort, egentligen. Jag har massvis av dikter, men jag är inte så säker på att ni vill läsa. Och dikterna är ju sparade på ett annat ställe så de måste jag inte lägga ut i bloggen för att de ska bli sparade till eftervärlden.

Har ju faktiskt lagt ut en dikt här*. Och den är riktigt bra. En av de få dikter som känns som att andra också kan uppskatta. Har massvis, men bara tio stycken som känns så här bra. Om ens det. Fem som känns så här riktigt bra. Fem som ligger snäppet under, och sen massvis som inte känns som att andra skulle uppskatta.

Ibland skriver jag jättemycket. Jag kan bara slänga ur mig hur mycket text som helst. På en kväll så skulle jag kunna fylla tio a4-sidor med kvalitativ text om jag bara tog mig tiden. Men det gör jag aldrig. Så mina texter förblir bara tankar som snurrar runt och som aldrig blir satta på pränt. Men vem vet, det kanske är lika bra så?

Skriver du ner allt du känner för, eller håller du mycket inom dig?

*och här, här och här bland annat.